Ett Karlstad som håller ihop

Demokrati och delaktighet
Socialdemokraterna värnar det demokratiska samhället. Demokrati är både ett medel och ett mål. Inflytande och delaktighet är omistliga värden som står i centrum i vårt demokratiska arbete. Det gäller såväl valdeltagande, jämställdhet och medborgardialog, som yngres och äldres inflytande, partiers och ungdomsförbunds förutsättningar att verka. Vi vill se fler ungdomar som engagerar sig i ungdomsfullmäktige och medborgardialoger, och elevborgarråd ska genomföras kontinuerligt.
Genom att värna grundläggande demokratiska principer, skapar vi sammanhållning, trygghet och rättvisa.
Socialdemokraterna arbetar aktivt och medvetet för att öka jämlikheten i uppväxtvillkoren bland barn och unga. Fortfarande finns stora skillnader i inkomster, hälsa, utbildningsnivå och andel familjer med försörjningsstöd mellan bostadsområden, även om vi under mandatperioden har tydliggjort kommunens mål och ansvar för att vända utvecklingen. Särskilt viktigt är det att bryta bostadssegregationen som även leder till skolsegregation. Arbetet med områdesutveckling där medborgarna involveras behöver fortsätta och vidareutvecklas.
Medborgarinflytande i olika former ska utvecklas och säkerställas. Det kan handla om medborgardialog, samverkansforum med organisationer, och barn- och ungdomsinflytande, för att nämna några exempel.
Att motverka det digitala utanförskapet är en viktig fråga för Socialdemokraterna i Karlstad eftersom det förbättrar allas möjlighet till delaktighet i demokratiska processer och motverkar marginaliseringen av resurssvagare grupper. I ett modernt samhälle är den digitala kompetensen en viktig del i det kommunala jämlikhetsfrämjande arbetet.
För att uppnå ökad delaktighet och sammanhållning är folkbildning, samt ett starkt föreningsliv och civilsamhälle, en förutsättning.
Vi lever i en tid då vi ser att demokratin hotas och undermineras. Detta måste vi stå upp mot varje dag. Vi behöver stärka inflytandet för de grupper som känner att de inte kan påverka samhället i lika hög grad som andra, göra insatser för att öka valdeltagandet, samt säkerställa att vi även framöver har en demokratisk process med rättssäkra val.
Barnen är vårt gemensamma ansvar
Barn ska ha rätt till sin barndom. Varje barn har rätt till en trygg uppväxt. Barn ska bli lyssnade på, sedda och stöttade utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Barnperspektivet behöver vara en drivkraft för fler jämlikhetsförslag inom välfärden, och för samhällsbygget i stort.
Det är viktigt att säkerställa tryggheten i barns- och ungas utemiljöer och att beakta barnperspektiv i stadsplaneringen, när staden växer eller förtätas. Förskolans och skolans lokaler och utemiljöer ska vara utvecklande, hälsosamma och säkra, samt erbjuda en god arbetsmiljö för både barn och vuxna.
Vi ska inte ha någon barnfattigdom. Det mest effektiva medlet för att bekämpa barnfattigdom och segregation är att öka sysselsättningen bland vuxna och föräldrar med trygga jobb som man kan försörja sig på.
Förebilder är viktiga för barn och unga, och barns geografi är mer begränsad än vuxnas – den kan vara ett kvarter eller en stadsdel. Därför ska varje skola sträva efter en bred elevsammansättning. All större nybyggnation ska stödja att boendeformer blandas och att hållbara utemiljöer skapas. Trångboddhet bland barnfamiljer måste särskilt bekämpas. Omsorg och fritidsverksamhet ska finnas både före och efter skoltid, och på skollov. Barn och unga ska erbjudas en meningsfull fritid, något som också ökar tryggheten. Samhällsklyftor blir särskilt kännbara för barn under lov eller när skolan erbjuder aktiviteter som innebär kostnader. Därför ska skolan vara avgiftsfri även utanför den ordinarie undervisningen. Barns deltagande i kulturliv, idrott och annan föreningsverksamhet ska främjas aktivt.
Föräldrar har ansvar för att se till att barnet får en trygg och god uppväxt. Samtidigt behöver samhällets stöd till föräldraskap bli väsentligt bättre. Fler föräldrar ska kunna lära sig att tyda signaler om barns ohälsa, kunna tala med sina barn om dessa frågor, och veta var och hur de kan söka hjälp till sina barn. Alla föräldrar ska tidigt och återkommande erbjudas både generella och riktade evidensbaserade föräldrastödsprogram. Familjecentraler ska vara tillgängliga för de som behöver det runt om i kommunen. Arbetet med socialtjänstens tidiga och förebyggande insatser, också i samverkan med andra verksamheter som exempelvis skola och föreningsliv, behöver intensifieras. I de fall barn och ungdomar behöver omhändertas ska de i första hand, om det är lämpligt, placeras i kommunens egna familjehem eller HVB.
Bekämpa brotten och brottens orsaker
Inget litet barn drömmer om att begå våldsbrott eller att bli kurir i narkotikahandeln. Det mest effektiva sättet att skydda människor från brott är att se till att brottet aldrig äger rum. De sociala insatserna, särskilt för att motverka att unga människor hamnar i kriminalitet, måste därför öka. Trygga sammanhang i familjen, civilsamhället, idrotten och skolan är centrala för barn och ungas utveckling. Barn och unga som kränker andra och överträder regler måste få en tydlig reaktion från samhället. Tryggheten på offentliga platser – till exempel gator och torg, bibliotek och simhallar – ska särskilt förstärkas. Skolan och omsorgen för barn och unga ska få bättre stöd att identifiera barn i riskzonen. Samverkan mellan skola, socialtjänst, kultur- och fritid, samt polis ska förstärkas.
Allt våld måste få ett slut. Vi ska ha en kommun fri från våld. Kommunens brottsförebyggande arbete, i samverkan med andra relevanta aktörer, ska säkerställa att vi inte har något särskilt utsatt område i kommunen.
Våld i nära relationer måste upphöra. Förövarna finns i alla samhällsgrupper, och i alla typer av relationer. Främst drabbas kvinnor. Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för det strukturella förtrycket mot kvinnor. Oroväckande är att det sexuella våldet ökar i ungdomars relationer.
Våldet drabbar också många barn. Kvinnojourerna, liksom andra idéburna organisationer som arbetar mot våld i nära relationer, behöver ges resurser långsiktigt för att verka i partnerskap med kommunen. Det normförändrande arbetet i skolan och i civilsamhället ska stödjas för att tydliggöra att våld i nära relationer aldrig är acceptabelt. För att förebygga brott av olika slag måste tydliga satsningar på det förebyggande arbetet prioriteras.
I Karlstad ska alla känna trygghet. Trygghet i livet handlar om så mycket mer än satt i relation till kriminalitet. Det handlar om att känna sig trygg genom sin självkänsla och kompetens. Det handlar om att känna sig sedd och behövd i ett sammanhang. Att känna sig trygg i att man klarar vardagens olika utmaningar och trygg i att hjälpen finns när den behövs. Vi ska alltid bekämpa brotten, men vi måste också bekämpa brottens orsaker.
Vi ska ha ett tydligt genus- och jämställdhetsperspektiv i samhällsplaneringen, och barnens perspektiv ska finnas med i planeringen i ett tidigt skede. Spännande och utmanande lekytor, bilfria miljöer i bostadsområden, och trafiksäkerhetsfrågor utanför områdena, är exempel på viktiga frågor att beakta. Det ska finnas mötesplatser och aktiviteter för alla åldersgrupper både i centrum och ute i bostadsområdena.
Socialdemokraterna värnar de tätortsnära friluftsområdena. Sörmon, I2-området, Skutberget, Rudsskogen, Tyrskogen, Kronoparksskogen, Trollkoneberget, Jäverön och Alsterdalen ska utvecklas som frilufts- och rekreationsområden. Skutbergsområdet är ett attraktivt och hållbart besöksmål som är öppet för alla året om. Mariebergsskogen kan utvecklas än mer som stadspark med ett rikt utbud av såväl friluftsaktiviteter och vandringsstråk, som naturupplevelser och kulturinslag. Oavsett var i kommunen man är bosatt ska man ha nära till grönområden och friluftsområden.
Alla ska ha ett eget hem
Att ha en egen bostad är en social rättighet. Alla som vill flytta till Karlstads kommun är varmt välkomna hit. Socialdemokraterna anser dock att bostadsbyggandet framöver på allvar behöver ske i hela kommunen. Det ska ske genom blandad bebyggelse, olika upplåtelseformer och varierande storlekar. Äldre ska kunna bo kvar i sina bostadsområden och yngre ska kunna flytta hemifrån. Vi ska i större utsträckning tillgodose barnfamiljers behov av bostäder, exempelvis villor och radhus. Genom att bygga i hela kommunen minskar trycket på vissa stadsdelar i tätorten Karlstad och samtidigt ökar underlaget för exempelvis skolor, affärer och annan service på andra håll.
All nybyggnation i såväl befintliga som nya bostadsområden behöver vara hållbar framåt. En viktig del är mer träbyggnation både i offentligt och privat byggande. När det gäller komplettering och förtätning i tätorten Karlstad anser vi att det behövs en kombination av olika åtgärder. Flerbostadshus i utpräglade villaområden, påbyggnad med några ytterligare våningar i befintliga flerbostadsområden och några helt nya hållbara bostadsområden. Vid nybyggnad och påbyggnad ska tillgängligheten i det kommunala bostadsbeståndet öka, till exempel med hissar, så att äldre och människor med funktionsvariationer kan bo kvar i sina bostäder.
Förtätning innebär också att fler samsas om gemensamma ytor och detta kräver ökat utbud av samhällsservice, kommersiell service och grönytor.
För de som står längre från bostadsmarknaden behöver kommunen i samverkan med fastighetsägare utveckla fler långsiktiga boendelösningar, exempelvis bostadssociala kontrakt och Bostad först.
