Ett Karlstad byggt på kunskap
Alla barn ska få en god utbildning och bildning. Vi ska göra det genom fokus på kunskapsuppdraget, mer personal i skolan och fler utbildade lärare med bättre förutsättningar. Varje barn ska mötas av höga förväntningar och en tro på att de kan lyckas.
Det är också viktigt att det finns goda förutsättningar för det livslånga lärandet. Att människor ges möjligheter att lära om och lära nytt under hela livet är viktigt inte bara för individen utan också för samhället. Det bidrar till att fler människor kan ta ett arbete och få en försörjning, men också till att bryta utanförskap och segregation.
En skola där allas möjligheter växer
En jämlik kunskapsskola är en strategiskt viktig fråga om en kommun vill vara attraktiv, såväl för medborgaren som för företag och framtida utveckling. Alla barn och ungdomar ska ges en god start i livet och utifrån sina egna förutsättningar få det stöd de behöver. Därför är det självklart att alla skolor håller hög kvalitet och har en hög måluppfyllelse. Den verklighet vi ser idag där föräldrarnas ekonomi och utbildningsbakgrund i hög utsträckning påverkar elevernas möjligheter att klara skolan måste förändras.
Alla elever ska utifrån sina förutsättningar få stöd och stimulans att nå sina drömmars mål. Vårt absoluta mål är att alla elever når gymnasiebehörighet efter avslutad grundskola. Barngruppernas storlek och sammansättning i förskolan skapar förutsättningar för att barn ges möjlighet till utveckling och lärande. Då barn som går i förskola har större förutsättningar att klara sin skolgång behöver vi aktivt verka för att alla barn får denna möjlighet. Fritidshemmet ger eleverna både stöd i deras lärande, och ska erbjuda fritidsaktiviteter med hög kvalitet. Andelen elever som genomgår gymnasiet med godkända betyg ska öka.
Ingen elev ska halka efter eller hållas tillbaka. Stöd ska sättas in i ett tidigt skede och i första hand ges inom den ordinarie undervisningen, men för elever med särskilt stort behov av stöd är det viktigt att det finns tillgång till särskilda undervisningsgrupper. Varje elev som behöver mer tid för lärande genom lovskola och läxhjälp ska garanteras det. Elever i årskurs 9, samt på gymnasiet, ska kunna delta i betald lovskola istället för kommunalt feriearbete. Skolan ska vara kostnadsfri, inga s.k. "obetydliga" kostnader tas ut av barn eller vårdnadshavare. Fritidshemmet, med dess stora potential för ökat lärande och jämlika uppväxtvillkor, behöver prioriteras högre ekonomiskt och pedagogiskt
Rätten till plats i förskola och fritidshem ska utvidgas så att den är mer oberoende av ens föräldrars sysselsättning.
Alla skolor ska ha en väl utbyggd elevhälsa, adekvat studie- och yrkesvägledning och kunna erbjuda det stöd som behövs. Det förebyggande arbetet för att motverka att elever får lång och problematisk skolfrånvaro ska utvecklas. Här är skolsociala team, ett samarbete mellan skola och socialtjänst, en viktig del.
Språket är nyckeln till all annan kunskap. Varje elev ska mötas av höga förväntningar på att lära sig god svenska, oavsett vem man är eller vilket språk man talar hemma. Skolbibliotek ska finnas på alla skolor, eller avtal med närliggande biblioteksfilial. Det är viktigt för lärandet och för en jämlik tillgång till bland annat litteratur, läromedel och digitala resurser. Att behålla och förstärka sitt modersmål stärker annan inlärning, och vi står upp för rätten till undervisning i modersmål, liksom i nationella minoritetsspråk. Alla elever ska ha rätt till goda läromedel.
En livskraftig demokrati förutsätter att barn med olika erfarenheter möts. Vi ska arbeta aktivt för att den socioekonomiska segregation vi nu ser ska brytas. Skillnaderna i livsvillkor mellan bostadsområden ska minska. Barn och elever med olika bakgrund ska mötas på lika villkor i förskola och skola. Alla skolor ska vara bra skolor med hög måluppfyllelse, där föräldrarnas ekonomi och utbildningsbakgrund inte är det avgörande för om eleverna klarar skolan eller inte.
Vid anpassning av verksamheten till följd av förändrade barn- och elevkullar prioriteras personal före lokaler, och organisationen ska ta hänsyn till att barn med olika bakgrund i så stor utsträckning som möjligt möts i vardagen.
En bra förskola för alla är en grundsten för jämlikhet. De små barnens lust och möjligheter att lära ska tas tillvara, samtidigt som förskolan ska fortsätta att kännetecknas av både lek och lärande. Barnomsorg på kvällar, nätter och helger ska finnas för dem som behöver. Det enskilt viktigaste vid många beslut om att flytta till en kommun är om det finns bra barnomsorg och skolor tillgängliga. Arbetet med att minska barngruppernas storlek i förskolan ska fortsätta.
I gymnasiet tar man de stora stegen ut i vuxenlivet. Valen blir fler, förväntningarna tydligare och möjligheterna större. Vi måste göra mycket mer för att alla elever ska nå en gymnasieexamen, och göra det på utsatt tid. Övergången från grundskola till gymnasieskola behöver stärkas, och för de elever som inte tar sig vidare ska verksamheten inom kommunens aktivitetsansvar (KAA) hålla hög kvalitet.
Karlstads kommun ska erbjuda vuxenutbildning med god kvalitet som i första hand utförs i egen regi.
Skolan bärs av lärarna. För att läraryrket ska fortsätta att bli mer attraktivt ska lärare få mer tid till sitt kärnuppdrag – att planera, genomföra och följa upp sin undervisning.
Kultur och bildning öppnar dörrar
Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är demokratins mål. Kultur och bildning handlar för oss om människans personliga frihet och samhällets utveckling. Kulturen och kulturarvet ger perspektiv och förståelse för det egna livet och omvärlden, och möjlighet att kunna mötas över klassgränser och andra bakgrunder. Kulturens frigörande förmåga är en avgörande motvikt mot auktoritära krafters strävan att ta makten över tanken. Kulturens betydelse för samhällets beredskap har på senare tid tydliggjorts.
Civilsamhället är en skola i demokrati och jämlikhet, och en motor för tillit och gemenskap. Därför är föreningslivet, folkbildningen och folkrörelserna, trossamfunden, det professionella och ideella kulturlivet, biblioteken och kulturinstitutionerna alla så viktiga. Idrotten är av särskild betydelse genom sin förmåga att kunna organisera såväl barn- som ungdomsverksamhet som motionsträning och elitidrott. Kultur är viktigt, och dess betydelse är större än all mätbar nytta. I grunden handlar det om att kunna växa som människor. Därför måste kulturen tillåtas verka fritt utan risk för politisk styrning av det konstnärliga innehållet.
Biblioteken ska tillhandahålla litteratur på olika språk och i olika format, men också bredda sitt utbud vad gäller utlåning, exempelvis av konsertbiljetter och andra aktiviteter.
Alla har rätt till en bildningsresa och kulturvanor skapas i barndomen. Tillgången till musik, teater, bildkonst och konstnärlig gestaltning kräver ett systematiskt arbete. Alla barn och unga ska ha möjlighet att delta i Kulturskolans verksamhet. Därför behöver vi aktivt arbeta för att öka tillgängligheten för att nå nya målgrupper. Samverkan mellan fritidshemmen, kulturlivet och idrottsrörelsen ska utvecklas.
Kulturen behöver fysiska rum. Att det offentliga rummet kommersialiseras och kulturella mötesplatser stängs behöver därför motverkas och samlingslokaler stödjas. För att kulturlivet ska kunna utvecklas behöver det finnas fler möjligheter till rep- och övningslokaler. Enprocentregeln ska tillämpas vid allt offentligt byggande, och tillämpas oftare vid markanvisning till privata byggherrar. Detta innebär att minst en procent av investeringsbudgeten för fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer ska investeras i byggnadsanknuten konstnärlig gestaltning.