Vi har inte halkat efter om försörjningsstödet

År 2024 hade Karlstad och Växjö, som lyfts fram som föredöme, exakt samma andel hushåll med försörjningsstöd: 2,6 procent av befolkningen. Det är historiskt låga nivåer, både här och i landet i stort. Premissen att Karlstad skulle ha halkat efter stämmer därför inte.

Karlstad har dessutom färre mottagare i långvarigt försörjningsstöd än riksgenomsnittet. Det visar att vårt långsiktiga arbete ger effekt för dem som står längst från arbetsmarknaden.

Att tiden i försörjningsstöd ökat är riktigt, men det är en nationell utveckling. De som i dag söker stöd har ofta en mer komplex situation än tidigare, med kombinerade sociala, medicinska och arbetsmarknadsrelaterade hinder. Därför räcker det inte att ställa krav, vi måste också ha kapacitet att möta de behov som finns och skapa reella vägar vidare till arbete och studier.

Karlstads kommun arbetar sedan flera år med ett brett och kunskapsbaserat arbetssätt för att fler ska nå egen försörjning. Vi samverkar nära med näringsliv, Arbetsförmedlingen, Region Värmland och vuxenutbildningen. Förra året gick 43 procent av deltagarna som avslutades i våra arbetsmarknadsinsatser vidare till arbete eller studier, ett starkt resultat med tanke på målgruppens förutsättningar.

Den 1 juli träder statens nya aktivitetskrav i kraft för personer som haft försörjningsstöd i tre månader eller mer. För Karlstad innebär det ingen kursändring, utan en förstärkning av ett arbetssätt som redan finns. Alla som kan ska bidra och alla ska erbjudas insatser som leder närmare arbete eller studier.

Den externa analys som nyligen genomförts visar att Karlstad i grunden har ett starkt arbete på plats och att utvecklingsbehoven främst handlar om att koppla ihop och förstärka befintliga insatser för att nå ännu fler i egen försörjning.

Nästa steg handlar om att hålla ihop hela vägen till arbete. Vi vill bygga vidare på de resultat som nåtts genom Yrkesväg (ett framgångsrikt samverkansprojekt) och andra samverkansinsatser där utbildning, praktik och matchning kopplas närmare arbetsgivarnas behov. Med aktivitetskravet finns också en möjlighet att använda insatserna som en hävstång för kompetensförsörjning och kortare vägar till arbete.

Karlstad behöver därför fortsätta utveckla ett mer sammanhållet system där arbetsmarknadsinsatser, vuxenutbildning och näringsliv samverkar tidigt, innan människor fastnar i långvarigt bistånd. En tydlig väg in för arbetsgivare och en bättre samordning av praktik och arbetslivsnära insatser stärker både individens väg till egen försörjning och kommunens kompetensförsörjning.

När fler föräldrar går till arbete stärks inte bara kommunens utveckling. För barnen innebär det trygghet, framtidstro och förebilder i vardagen. Att barn ska kunna se sina föräldrar gå till arbetet är därför inte bara en arbetsmarknadsfråga, det är en av våra viktigaste välfärdsfrågor.

Anna Dahlén Gauffin (S)
Ordförande i arbetsmarknads- och socialnämnden, Karlstads kommun