Tre år av krig i Ukraina

Vänner,

Idag är det tre år sedan Ryssland inledde sitt aggressiva anfallskrig mot Ukraina. Att vi fortfarande samlas här varje måndag är på så många vis sorgligt men visar samtidigt vår beslutsamhet om att vi måste fortsätta stå starka för Ukraina! Men från djupet av mitt hjärta så önskar jag inget hellre än att det inte skulle behövas. Att vi istället skulle få ett slut på det brutala krig och fruktansvärda lidande som det innebär för Ukrainas folk.

Vi samlas här, på treårsdagen, för att uttrycka vår solidaritet med Ukraina och det ukrainska folket, som varje dag, varje minut, inte bara kämpar för sin egen frihet, sin egen självständighet och sin rätt att leva i fred. Utan även vår.

Mot all världsordning om att respektera fria länders gränser, gör Ryssland anspråk på delar av Ukraina som man med vapen och våld ockuperat. Målet är tydligt, att göra hela Ukraina till en rysk vasallstat utan landets rätt att bestämma själva. Ryska drönare fortsätter att sprida död och förödelse i Ukraina. Detta samtidigt som ser vi hur NATO-landet USA överger sitt stöd och nästan dagligen uttalar anmärkningsvärda och helt felaktiga påståenden om Ukraina, dess folkvalda president och kriget. Det är skrämmande och ofattbart. Världen känns helt ur led.

Det är därför nu viktigare än någonsin att vi står upp gemensamt i Europa och försvarar Ukrainas rätt, vår demokrati och de värderingar vi tror på.

Ukrainas folk har visat världen vad det innebär att stå upp mot förtryck, att aldrig ge upp, oavsett hur mörka tiderna är. Och vi har sagt det så många gånger. Detta är inte bara Ukrainas kamp – det är en kamp för alla oss som tror på demokrati, på mänskliga rättigheter och på en värld där ingen ska behöva leva i rädsla.

Det har aldrig känts mer angeläget och helt nödvändigt att skydda demokratin - än NU.

En hel värld ser på när, världens hittills ledande demokratiska stat – USA - inte lägre står upp för dessa grundläggande principer och helt verkar överge Ukraina och istället gynna de krafter i Europa som vill minska de demokratiska rättigheterna.

Vänner,

NU måste vi i Europa samla oss för att försvara Ukrainas rätt – för annars handlar det snart om, ett annat lands rätt, eller vår egen rätt - att själva styra vårt land och vårt Europa.

Det är NU som vi tillsammans med Europas stater måste använda våra resurser i kampen för Ukrainas frihet.

Det är NU vi utan tvekan ska argumentera för sanning och frihet.

Jag är glad att vi här - på Stora torget i Karlstad – även kallat ”Majdantorget, i gemenskap över partigränserna, uthålligt haft våra måndagsmöten och uttryckt vårt samlade stöd för Ukrainas kamp för sin frihet.

Jag är också glad över att många Ukrainare numera kallar Karlstad sitt hem. Åtminstone tillfälligt. För självklart finns drömmen om att en dag återvända. Idag läste jag om Yana i tidningen. Hon kom till Karlstad för tre år sedan med sin då sexåriga dotter. Hon berättar att hennes dotter ständigt frågar när de ska åka hem. Som mamma till två små barn kan jag verkligen känna hur hjärtat brister. Vad säger man till sina barn i en sådan situation? Att återvända kommer vara svårt för en lång tid framöver. Och hur finner man den kraft och ro som behövs för att skapa sig ett nytt liv när stora delar av familjen är kvar?

Krig är helt fruktansvärt. Vår europeiska historia förskräcker. Dessvärre även vår samtid. Jag brukar säga att vår tids viktigaste uppgift är att ge våra unga hopp om framtiden. För det krävs mod. Mod att stå upp för vad som är rätt, stå fast vid vad som är sanning, inte vika en tum från våra demokratiska grundprinciper. Och det krävs att vi visar att en annan värld är möjlig. Fred är möjligt.

Och viktigast av allt. Fram till dess. Låt oss visa alla människor som söker sig till Sverige den värme, solidaritet och omtanke som vi velat bli bemötta med om vi behövt fly till ett annat land. Var goda förebilder för varandra men framförallt för våra barn. De gör bekant inte som vi säger. De gör som vi gör.

NU kämpar vi vidare för fred, frihet, demokrati – och sanning!

Länge leve det fria Ukraina! Tack för att ni har lyssnat.