Debatt: En passiv regering underblåser krisen på arbetsmarknaden

En arbetslöshet runt 7 procent och närmare 45 000 arbetslösa unga vuxna borde vara högst på dagordningen när vi vet vad ungas utanförskap har för pris.

Om vi adderar nationell statistik för UVAS – unga vuxna som inte arbetar eller studerar – redovisar Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor en förskräckande siffra om totalt cirka 130 000 unga från 16 år till 29 år i den gruppen (2022). Även i Karlstad är det alltför många som står utanför arbetsmarknaden.

Sveriges välstånd och samhällsgemenskap har historiskt byggts på välutbildad arbetskraft och en arbetsmarknad med högproduktiva jobb. Ett jämlikt utbildningssystem, den svenska modellen och en aktiv arbetsmarknadspolitik med möjligheter till omställning har varit viktiga.

Lågproduktiva jobb och osäkra anställningar var länge undantag på svensk arbetsmarknad. Full sysselsättning var övergripande mål för Socialdemokraterna och för svensk arbetsmarknadspolitik vilket länge resulterade i låg arbetslöshet.

När marknadsliberala värderingar fick fäste i den svenska samhällsdebatten från 1980-talet och framåt påverkade det synen på målet om full sysselsättning och högproduktiva jobb. Timbro-högern lanserade en ny ”arbetslinje” och definitionen av arbetarparti omformades av högerns PR-konsulter. Målet om full sysselsättning och högproduktiva jobb övergavs.

Parallellt är behovet av rätt utbildad arbetskraft, för viktiga samhällsbehov, i privat och offentlig sektor skriande. Elektriker, rörinstallatörer, kockar, mekaniker och undersköterskor efterfrågas. Brist på rätt utbildad arbetskraft gör att företag inte kan expandera, välfärden är sårbar och den gröna omställningen går på lågvarv.

Arbetslösheten har också negativa effekter när skatteintäkter för staten och kommunerna minskar medan offentliga kostnader för a-kassa, försörjningsstöd och bostadsbidrag ökar.

Behoven av utbildningsinsatser i befolkningen är hög, men regeringen förhåller sig passiv. Insatser som kan höja utbildningsnivån och göra de arbetssökande anställningsbara, till exempel arbetsmarknadsutbildning och etableringsjobb, är idag på ett minimum.

I Karlstad är sysselsättningsfrågan högt prioriterad. Kommunfullmäktige har fastställt tio mål för kommunen där två av dem lyder:

• Öka andelen elever med gymnasiebehörighet och gymnasieexamen
• Öka sysselsättningsgraden så att fler når egen försörjning

Ett tredje mål säger att Karlstad ska vara en regional och nationell tillväxtmotor.

I väntan på en mer aktiv näringslivs- och arbetsmarknadspolitik från regeringen kommer vi att göra allt i vår makt för att säkerställa en hög sysselsättningsnivå. Det sker genom ett aktivt arbete inom kommunens verksamhet men också i samverkan med det lokala näringslivet, klusterorganisationer, utbildningsanordnare och fackliga organisationer.

Karlstads kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Heltidsarbete ska självklart vara norm och vi erbjuder många spännande yrken, möjligheter till karriärutveckling och goda personalförmåner.

För dem längre ifrån arbetsmarknaden tar vi vårt ansvar för att individer ska närma sig en ordinarie anställning till exempel genom att ställa krav på att alla våra förvaltningar och bolag ska erbjuda praktikplatser.

Värmland är bäst i Sverige på Ung företagsamhet i skolan men här behöver vi jobba för att fler också ges goda förutsättningar att starta företag efter sina studier, särskilt unga och kvinnor.

För en starkare samhällsgemenskap, en grön omställning och en fungerande välfärd är det nödvändigt att Sveriges arbetslinje återupprättas. Socialdemokratins mål om full sysselsättning ligger fast!

Sofia Magnusson
ordförande Socialdemokraterna i Karlstad

Per Aspengren
vice ordförande Socialdemokraterna i Karlstad

Linda Larsson (S)
kommunstyrelsens ordförande Karlstads kommun

Anders Tallgren (S)
kommunalråd Karlstads kommun